dunemin

Nu tror jag att jag förstår precis hur det känns för en mamma att laga mat till sina barn. När mamman stått där och slitit i köket så kommer inte barnen när hon ropar, och när det väl gör det så har maten hunnit bli kall. Eller så säger de, " men gu vad äckligt" eller nåt i stil med " jag hatar den där maten".

Jag har stått och lagat mat i en halvtimme till min lillebror. Och när jag äntligen är klar och han får han syn på maten så säger han " men jag hatar ju det där" och " näää jag vill inte ha, kan du inte laga nåt annat". Gud vad man känner sig uppskattad. Jag hade lust att trycka in maten i käften på ungen och säga " Nu äter du och håller käften ungdjävel!" men istället sa jag snällt " Nu får du lov att äta maten som jag lagat åt dig".



                                           
                


love // å