RIP
Det väcks så många frågor. Varför? Var du rädd? Vad tänkte du? Varför gav du upp dig själv? Förstod du hur mycket jag älskade dig? Förstod du hur mycket hela familjen,släkten och dina vänner älskade dig? Förstod du att du var älskad?
Jag kommer aldrig att få se dig igen, och det skrämmer mig så jävla mycket. jag är livrädd. Hur fan ska det gå utan dig? Jag var inte klar med dig. Du skulle ju få se mig ta studenten, gifta mig, skaffa barn.. det kommer kännas så tomt utan dig. Du skulle ju vara med, mycket längre.. mycket mycket längre.
Det värsta av allt är att den sista gången jag såg dig så var vi osams. eller jag var sur på dig. jag var så otroligt trött. Trött på att du inte kunda äta, att du inte kunde sova, att du inte kunde kissa eller bajsa. att du bara var. Din ständiga oro. Du frågade varje dag hundra gånger om dagen om du var jobbig. Du sa hela tiden att du förstört familjen och du tyckte att du var så ful. Får man höra det varje dag i ett halvår så orkar man tillslut inte höra mer. vi sa hela tiden till dig att det inte alls var så, men du förstod aldrig.
Det är inte först nu man förstår hur sjuk du egentligen var. Du ville inte inse det själv, och du gjorde allt för att de inte skulle synas. Jag är så arg på sjukvården. Att de inte hjälpte dig i tid. De gav dig bara mer mediciner för att själva slippa ta tag i saken.Jag hoppas att du har det bra nu, och att du inte lider mer. Att du äntligen har funnit frid.Jag ska ta hand om pappa, Elin stoffe och lilla putte. Och jag ska aldrig ge upp mer.Aldrig.
vila i frid min kära mamma. Du har vart allt för mig. Du har räddat mig alla gånger man kan rädda en annan människa.På alla sätt och vis. Jag ska klara det här. Jag älskar dig förevigt och ska aldrig glömma dig!Det lovar jag.
love // å
<3
Hej Åsa. Noras pappa Hans här. Jag är ledsen och vet genom Nora lite om hur jobbigt det har varit och ännu mer är nu. Det är svårt att fatta att din mamma Anette är borta. Det är svårt att acceptera fast man måste. I alla fall blev jag rörd av din fina text till din mamma på bloggen. Om hon inte hade frid innan så har hon det efter att ha läst dina ord. Jag vet att jag inte kan bidra så mycket mer än så här, men om det skulle vara något som jag skulle kunna hjälpa till med så kan du säga till mej eller genom Nora.
Du är bra!
/Hans
Jätte fint skrivet Åsa! Jag tänker på er och jag vet att ni kommer ta er igenom det här bra. Ni är så otroligt fina och starka hela familjen. <3 <3
Vi blev väldigt ledsan här nere i huset när vi föstod vad som hänt.
vi tänker på er!
kram/ malin och alla andr apå walliusbäg 16..
Hej gumman!Gud vilka fina ord du skriver!Vi förstår att det är en smärta utan gränser, en smärta som saknar ord, en smärta som saknar ett slut...
Att säga "vi beklagar sorgen" känns så futtigt.
Vad säger man? Inga ord i världen kan beskriva våran medkänsla.
Eran värld är säkert upp och ner, det är hemskt att förlora någon som står ens hjärta närmast.Livet är orättvist!
vi tänker på er och vi finns här för er <3
/Mickis o Ellinor Sagell
Otroligt vackra ord, Åsa. Jag tänker på er hela tiden, och vet att ni kommer att ta er igenom det. <3 R.I.P. världens finaste Anette.
Fint skrivet!
Blir gråtfärdig när jag läser detta!
Som jag sagt förut, om du behöver hjälp eller prata så finns jag alltid för dig.
<3
